Nu har vi varit på det andra ultraljudet, det gick lite fortare för allt såg ju bra ut sist och det skulle mest bara mätas lite så att den växt som den skulle. Det blev exakt samma beräknade födelsedatum som sist och det borde ju betyda att den växer i en utmärkt takt. 

Den verkar absolut inte vara någon linslus som ligger där inne... Förra gången sprattlade den omkring som en tok så att det var svårt att hänga med, men den här gången kröp den ihop så långt ner som möjligt istället så att det var helt hopplöst att ta en bra bild. Alltså blev det ingen bättre bild som vi hoppats på, men vi fick med en gratis bild som tröst. Man ser ju vad bilden ska föreställa i alla fall, men inte så många detaljer. 

Förutom just idag när vi skulle titta på den så har det varit liv på ungen de senaste dagarna. Det har gått från lite sprattel någon gång ibland till en massa sprattel och en och en annan liten spark som känns lite genom magen varje dag i flera dagar. För det mesta lyckas den bara sparka ordentligt en gång i taget, men igår lyckades den sparka flera gånger. Erik däremot kände ingenting, men det kommer nog snart, den blir ju starkare för var dag. Med lite hjälp från kusin Maja så har vi kommit fram till att det är en liten ninja där inne som tränar karate, för att det skulle vara någon fotbollsspelare tror ingen av oss på. 

På tisdag nästa vecka ska vi till barnmorskan igen, då får vi förhoppningsvis lyssna på hjärtat och så. Det kommer nog en liten uppdatering efter det också.

Här är en bild på världens finaste lilla människa! Den är beräknad att komma den 3/9, så idag (23/3) har det gått 16 veckor och 3 dagar.

Bebisen var två veckor yngre än barnmorskan på MVC beräknat, men hon räknade ju enligt normen (28-dagars menstruationscykel) och det har aldrig de aktuella Norlin-generna förstått sig på. Dock hade de som standard att alltid kolla en gång till när det var så pass felberäknat så vi ska dit igen den 7/4 för att se så att den följer sin tillväxtkurva.

I övrigt så såg allt fint ut, det var armar och ben lite överallt, hjärtat dunkade på för fullt, lårmåttet och huvudmåttet stämde bra överens med varandra. Det var en mycket pigg bebis som sprattlade på och vred på sig mest hela tiden vilket är varför bilden inte blev särkilt skarp. Vi köper troligen en bild nästa gång också så man kan ju hoppas att den kan ligga still i någon sekund då.